I stadsdelarna Skår och Bö i Örgryte byggdes många funkishus på 1930- och 40-talen. En drivande kraft bakom den utvecklingen var arkitekten Ingrid Wallberg (1890-1965), som 1928 blev Sveriges första kvinna med eget ritkontor. Hon ritade själv flera av husen, såväl villor som radhus och flerfamiljshus.
Nästan hundra år senare, fredagen den 25 oktober 2024, deltog 15 VJS:are i en stadsvandring i området, ledd av kollegan Anne Brügge, som för fyra år sedan gav ut boken ”Ingrid Wallberg: arkitekt och funktionalist”.
Vi träffades vid herrgården Stora Gårda, dit Wallberg flyttade när hon gifte sig med stadens dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg 1909. Paret skilde sig 1927 men Ingrid Wallberg bodde kvar här hela livet.
Anne Brügge gav oss en initierad beskrivning av den kvinnliga pionjären Wallberg som person, arkitekt och företagsledare. Parallellt med arkitektbyrån i Göteborg var hon från 1934 och livet ut starkt engagerad i familjeföretaget Wallbergs Fabriks AB i Halmstad, som handlade med bland annat tegel och konfektion. Nämnas kan att avstyckningar och markförsäljningar runt Stora Gårda hjälpte till att klara familjeföretagets ekonomi i början av 30-talet. Gården bestod till en början av 11 hektar mark, ungefär lika stort som 22 fotbollsplaner.
Vi gick sedan till korsningen Prytzgatan-Olof Skötkonungsgatan, där en av Wallbergs mest kända byggnader ligger – en villa som efter bygglovsturer ända upp på regeringsnivå stod klar 1935. Den pryder för övrigt omslaget till Annes bok. Tanken var att Ingrid Wallberg och sonen Björn, född 1917, skulle flytta in där men hans tragiska död i en jaktolycka 1934 fick henne att släppa den tanken och bo kvar på Stora Gårda.
Medan vi betraktade villan förklarade Anne Brügge att en typisk sak för ett funkishus är att det man tar av marken vid byggnationen läggs tillbaka på en terrass på taket. Ingrid Wallberg och hennes medarbetare Alfred Roth ritade till och med hyreshus med gungor och sandlådor på taken.
– Det blev inte så här, konstaterade Anne vid den ståtliga villan, som numera är uppe i ett värde av minst 14 miljoner kronor, priset vid senaste ägarbytet.
Vi gick vidare till bron över spårvagnsspåren vid hållplatsen Ekmanska. Därifrån har man bra uppsikt över Bö och ett av hyreshusen som Wallberg ritade. Anne pekade särskilt på en speciell detalj, den sneda alkoven som sticker ut på ena kortsidan av byggnaden med fönster som fångar upp ljuset från söder. På husets andra sida finns en typ av franska balkonger, som Ingrid Wallberg var med och införde i Sverige.
Vi tog oss vidare in i Bö och tittade på såväl parhus som radhus, signerade arkitekt Ingrid Wallberg. Radhusen vid Brödragatan stod klara i slutet av 30-talet och är lika omskrivna som villan vid Prytzgatan. Dessa radhus har den för funkisen så typiska takterrassen.
På närbelägna Bångejordsgatan ligger den allra första funkisradhuslängan. Vi fick veta att flera boende här har inrett sina hem i 30-talsstil. En av radhusägarna fick syn på oss och visade entusiastiskt runt i sitt hem.
Ingrid Wallbergs skapelser finns framför allt i Göteborg, förutom i det här området även bland annat på Guldheden och Hisingen. Hon har också ritat en hel del hus i barndomsstaden Halmstad.
Allt som allt var det en intressant och givande stadsvandring i skönt höstväder.
Text och foto: Stefan Samuelsson