Den 15 januari 2001 lanserades Wikipedia i USA, några månader senare, i april-maj, fanns en svensk variant. I dag är det spritt över hela världen och finns sökbart på 300 språk. Wikipedia var från början ett sidoskott till en helt annan satsning, som aldrig föll väl ut. Det gjorde däremot det digitala jättepopulära uppslagsverket, som Wikipedia snabbt kom att bli.

Om detta och en hel del runt omkring fenomenet Wikipedia berättade Per A.J. Andersson engagerat för drygt 30 lyssnare från Västsveriges Journalistseniorer, VJS, och Mediehistorisk Förening. Träffen ägde rum ombord på SS Marieholm i Göteborgs hamn och inleddes med en god fiskrätt följt av kaffe med kaka.

Per kunde snabbt ta oss ur villfarelsen att det bakom Wikipedia finns en stor redaktion som dygnet runt kontrollerar allt som läggs in där. De enda anställda är teknikerna som ser till att Wikipedias servrar och programvara fungerar som de ska.

– Men någon redaktion som hanterar uppgifterna finns inte, förklarade han. Däremot är vi runt 60 administratörer bara här i Sverige som fungerar som en ideellt arbetande korrekturavdelning.

Micke Larsson, närmast, var en av många som hade frågor om Wikipedia till Per AJ Andersson.

Vem som helst kan lägga in text i Wikipedia och vem som helst kan komplettera eller korrigera uppgifter i Wikipedia. Dock håller administratörerna ett vakande öga på det vi vill lägga in så att det inte blir vilka galenskaper som helst.

Under de snart 25 år som Wikipedia funnits har uppslagsverket blivit alltmer accepterat och viktigt. Men fortfarande är det inte ägt av något stort multinationellt företag. Wikipedia Foundation ser till att tekniken fungerar och det är genom donationer hela systemet hålls i gång. Det finns inga privata ägare bakom.

– Det finns de som försökt få köpa men det har hittills avvisats, sade Per vidare och fortsatte:

– Google försökte för ett antal år sedan kopiera idén bakom Wikipedia, men det rann ut i sanden och i dag är Google en av våra största bidragsgivare. Det är orsaken till att Google länkar till Wikipedia när man söker en uppgift på Google och den finns i Wikipedia.

Lars-Åke Engblom, till vänster, och Tomas Odén diskuterar Wikipedia med föredragshållaren Per AJ Andersson.

Hur gör jag då om jag saknar uppgifter om mig själv men tycker att de borde finnas på Wikipedia?

– Lägg inte in dom själv, be någon annan göra det, menade Per. Risken är annars stor att vi administratörer kan anse att du varit lite för förskönande i beskrivningen av dig själv…

Den som fortfarande har frågor kvar om Wikipedia kan passa på att gå med i Mediehistorisk Förening som i sin nästa årsbok kommer att ha en artikel om Wikipedia, skriven av Per A.J. Andersson.

Text: Leif Montell
Foto: Stefan Samuelsson

Ett 30-tal personer samlades på SS Marieholm för att lära sig mer om arbetet med Wikipedia.