”Den som inte tar några risker, förlorar alla chanser.”
Torgny Segerstedt (1876-1945) levde hela sitt liv i den andan och blev Sveriges mest kända och stridbara antinazist.

1996 bildades Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne för att påminna om hans gärning och arbeta i hans anda för att främja demokrati och yttrandefrihet. Bland annat delar Stiftelsen ut priserna Frihetspennan och Frihetstonen, där det första går till en framstående publicist, medan det andra uppmärksammar musikens roll i kampen för frihet. Frihetspennan delas för övrigt ut varannan gång till en man, varannan gång till en kvinna.

Torgny Segerstedt, som var huvudredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från 1917 och fram till sin död 1945, förstod tidigare än de flesta faran med den framväxande nazismen i Tyskland. Han fortsatte att publicera vass kritik av Hitlertyskland även när andra tidningar tystnade och han argumenterade vältaligt för vikten av yttrandefrihet.

Stiftelsen finansierar även en professur i Torgny Segerstedts namn vid Göteborgs Universitet, man ger ut en årlig skrift och ordnar föreläsningar.

Ulla Berglindh (vice ordförande) och Anders Franck i Stiftelsens styrelse hade mycket att berätta om Torgny Segerstedt och vad han stod för, mycket välbekant för den åldersgrupp, som VJS-seniorerna tillhör, men tydligen inte lika självklart för yngre generationer.

– Man borde kanske delta mer i den offentliga debatten och göra verksamheten mera synlig i övriga Sverige, menade Ulla Berglindh, eftersom det mesta rör sig i och kring Göteborg och är mindre känt i övriga landet.

Torgny Segerstedts dotter Ingrid Segerstedt Wiberg, riksdagsledamot för Folkpartiet och mångårig andreredaktör och ledarskribent på Göteborgs-Posten, fortsatte sin fars gärning och fick motta mycken uppskattning och utmärkelser för sitt arbete, bland annat hyllades hon av såväl det svenska som norska kungaparet.

Även om Torgny Segerstedts offentliga gärning var särklassig i alla avseenden, så fanns också ett privatliv och ett förhållande till hustrun som i alla stycken inte var helt idealiskt, vilket några av mötesdeltagarna påpekade, och som också framgick av en TV-dokumentär för några år sedan. Delvis lär detta ha haft sin upprinnelse i en tragisk händelse, där parets son dog av stelkramp efter att ha skadat sig på ett rostigt stängsel.

Anders Franck och Ulla Berglindh gästade VJS den 11 november.

 

Förening med många namn
Thomas Odén och Anders Franck (jodå, han är även med i styrelsen för Svensk Mediehistorisk Förening) kunde berätta, att föreningen har sina rötter Föreningen Sveriges Tidningsmuseum, som bildades 1947 med uppgift att skapa ett presshistoriskt museum.

Föreningen har bytt namn några gånger. Svensk Presshistorisk Förening kom till 1999 och 20 år senare, 2019, ändrades namnet till Svensk Mediehistorisk Förening för att markera att verksamhet och uppgifter breddats.

Föreningen har också hetat Föreningen Sveriges Pressarkiv och Pressmuseum, eftersom man ville markera att man inte bara samlade in föremål utan också arkiv, men av ekonomiska skäl tvingades föreningen upphöra 1974 och de insamlade föremålen återlämnades till ägarna eller överlämnades till Nordiska museet. Arkiven och biblioteket överfördes till Riksarkivet. I syfte att försöka säkra den fortsatta nära kontakten mellan pressarkivet och tidningsvärlden bildades föreningen Pressarkivets vänner.

För att markera att föreningens verksamhet och uppgift väsentligt breddats ändrades namnet som nämnts 1999 till Svensk Presshistorisk Förening och av samma skäl ändrades namnet ytterligare en gång, 2019, eftersom föreningen intresserar sig för alla typer av mediers historia.

I uppgifterna för Svensk Mediehistorisk Förening ingår att stödja och stimulera den mediehistoriska forskningen i landet, bland annat genom att dela ut mediehistoriska stipendier, anordna seminarier och att ge ut en mediehistorisk årsbok.

Andra angelägna verksamhetsområden är att stimulera till internationella kontakter inom området och inte minst, att verka för att mediehistoriskt källmaterial bevaras.

Den som önskar bidra till bevarandet av mediehistorien kan bli medlem av föreningen. Det kostar 150 kronor per år.

Text: Björn Beckman
Foto: Leif Montell

Det blev engagerade diskussioner om såväl Torgny Segerstedt som om mediehistoria.